Tårar
Heaj!
Idag kom jag på att det är exakt en månad tills jag fyller år. När jag var liten räknade jag ner i flera månader och skrev hur långa önskelistor som helst. Det är säkert fler än jag som känner igen detta?
Förra årets födelsedag går inte att toppa än på några år. Det var min första parkfest och en av dom roligaste i mitt tycke, kvällen slutade dock i katastrof för min del. Att alla ens känslor kan vändas upp och ner på några få minuter känns overkligt än idag men jag har lärt mig på vägen och blivit mycket försiktigare på både gott och ont.
Innan idag satt jag och tittade på Oprah (typiskt sysselsättning när jag är sjuk) helt plötsligt kommer jag på mig själv med att vara helt inne i programmet och att det rinner tårar nerför kinderna på mig.
Jag är inte den som brukar sitta och gråta över filmer eller andra program men där satt jag hopkrupen i soffan under en filt och grät. Inte var det en ensam tår utan det var verkligen ett riktigt litet böl som kom fram. Vet inte om någon annan såg det men det berörde åtminstonde mig massor.
Ikväll är det dags för final nummer fyra och snacka nervös jag börjar bli. Jag kommer sitta klistrad framför tvn med min saft och mobil för att hålla kontakten med Reka och Tiff. Kom igen nu Hv-pojkarna KÄMPA!
Ett gott skratt förlänger livet
Idag kom jag på att det är exakt en månad tills jag fyller år. När jag var liten räknade jag ner i flera månader och skrev hur långa önskelistor som helst. Det är säkert fler än jag som känner igen detta?
Förra årets födelsedag går inte att toppa än på några år. Det var min första parkfest och en av dom roligaste i mitt tycke, kvällen slutade dock i katastrof för min del. Att alla ens känslor kan vändas upp och ner på några få minuter känns overkligt än idag men jag har lärt mig på vägen och blivit mycket försiktigare på både gott och ont.
Innan idag satt jag och tittade på Oprah (typiskt sysselsättning när jag är sjuk) helt plötsligt kommer jag på mig själv med att vara helt inne i programmet och att det rinner tårar nerför kinderna på mig.
Jag är inte den som brukar sitta och gråta över filmer eller andra program men där satt jag hopkrupen i soffan under en filt och grät. Inte var det en ensam tår utan det var verkligen ett riktigt litet böl som kom fram. Vet inte om någon annan såg det men det berörde åtminstonde mig massor.
Ikväll är det dags för final nummer fyra och snacka nervös jag börjar bli. Jag kommer sitta klistrad framför tvn med min saft och mobil för att hålla kontakten med Reka och Tiff. Kom igen nu Hv-pojkarna KÄMPA!
Ett gott skratt förlänger livet
Kommentarer
Trackback
